Det krympande utrymmet

Uttrycket Shrinking space eller det krympande utrymmet inom civilsamhället är ett globalt fenomen som handlar om att lagar och bestämmelser antas, i allt större utsträckning, vilka missgynnar eller ogillas av civilsamhället. Samma gäller när lagar och regleringar, vilka förespråkas av organisationer inom civilsamhället, låter bli att antas och helt enkelt ignoreras. I en större europeisk kontext handlar det om krympande utrymme för demokrati och mänskliga rättigheter vilket negativt påverkar kvinnors rättigheter, fackföreningar, minoritetspolitiken, klimatpolitiken, asylpolitiken och kulturpolitiken.

Som anställd inom hyresgäströrelsen kan jag inte undgå att lägga märka till att det utrymmet också har minskat och påverkat bostadspolitiken på hemmaplan. Tre miljoner svenskar bor i hyresrätt och trots enorm brist på hyresrätter med rimliga hyror föreslås ombildningar och utförsäljning av allmännyttan till mindre seriösa privata fastighetsägare. På många håll i landet pågår långvariga renoveringar, ombyggnationer och upprustningar som har visat sig vara socioekonomiskt ohållbara för många och resulterat i renovräkningar. Den statliga utredningen SOU 2017:33 Stärkt ställning för hyresgäster har inte resulterat i en ny lagstiftning som stärker hyresgästernas inflytande vid ombyggnad som rörelsen hade hoppats på.

Under valkampanjen 2018 fick politikerna yttra sig om marknadshyror och under hösten demonstrerade Hyresgästföreningen nationellt mot marknadshyror. Några månader senare öppnade regeringen upp i januariavtalet för marknadshyror gällande nyproducerade hyreslägenheter, något som hyresgäströrelsen är fortsatt starkt kritiskt till.

Röster inom civilsamhället och akademin förespråkade sommaren 2018 i en debattartikel att hyresvärdarnas rätt att välja hyresgäster bör begränsas genom att införa socioekonomisk ställning som diskrimineringsgrund samt en transparent uthyrningsprocess av lägenheter utifrån kötid. DN Debatt 2018-07-14: DN Debatt. ”Begränsa hyresvärdarnas rätt att välja hyresgäster”

Dessa förslag fick inget gehör och istället för skärpta krav slopas kraven för fastighetsägare i vissa kommuner. I Göteborg beslutade fastighetsnämnden i mars 2019 att slopa kravet på privata fastighetsägare, vilka tidigare tvingades i utbyte mot kommunal mark att förmedla lediga hyreslägenheter via bostadsförmedlingen Boplats. Utvecklingen går åt andra hållet med beslut som kan resultera i ökad diskriminering på bostadsmarknaden för de som redan har svårt att få en bostad medan andra personer med goda kontakter och ekonomi kan komma att prioriteras. GP 2019-03-21: Kravet skrotas: Nya hyresrätter måste inte hamna på Boplats

Det är svåra tider för oss som arbetar eller på annat sätt verkar inom civilsamhället. Det krympande utrymmet har tvingat organisationer att bli vassare i sin framtoning genom att mobilisera brett och kreativt, framhäva rättighetsperspektivet och förstärka sitt samarbete med andra relevanta aktörer. Det är just dessa strategier som vi bör fortsätta med nu när vi inte vet hur länge utrymmet kommer att krympa.

Posted in Okategoriserade.