Hennes perspektiv 2.0

Göteborgs stad valde som medarrangör att ställa in filmvisningen av Burka Songs 2.0 och tillhörande panelsamtal vilka skulle ha ägt rum den 14:e mars 2018 på Kulturhuset Blå stället i Angered. Arrangemanget ställdes in som en följd av kritik från GP:s ledarskribent Jenny Sonesson som bland annat argumenterade att burkans kritiker måste bjudas in till panelsamtalet.

GP:s ledarskribent kritiserade panelsamtalet som skulle ha hållits mellan regissören Hanna Högstedt och Fatima Doubakil under ledning av Maimuna Abdullahi. Skribenten menar att Doubakil och Abdullahi bjudits in för att samtala om slöjan utan att någon trovärdig representant för ett motsatt perspektiv finns med på scenen.

Både paradox och ironi vilar över skribentens argument eftersom i vårt samhälle talar vi om muslimer och islam varje dag i flertal olika forum utan att en trovärdig representant för ett motsatt (muslimskt) perspektiv finns med på scenen eller i sammanhanget. Det talas om muslimer och inte med muslimer. Muslimer är många gånger exkluderade och ignorerade och det ställs sällan krav på att muslimer måste bjudas in till samtalen.

Vårt samhälle säger sig värna om den muslimska kvinnans rättigheter men det vill vi gärna göra på våra villkor. Hur kan vi på riktigt värna om hennes mänskliga rättigheter när vi inte låter henne tala fritt utifrån sitt perspektiv? Personligen är jag inte emot att kritiker bjuds in till olika samtal men avsaknad av en kritikers närvaro är inte en rättfärdig anledning till att ställa in ett arrangemang, särskilt när det handlar ett panelsamtal kring en film och inte en debatt.

Exkludering och stigmatisering av den muslimska kvinnan bör ersättas med fler öppna samtal om islamofobi och vithetsnormen utifrån hennes perspektiv. Låt oss värna om mänskliga rättigheter genom att ge den muslimska kvinnan tolkningsföreträde i sina frågor.

Posted in Okategoriserade.