Framåt med flaggan i topp

I 72 länder runt om i världen klassificeras samkönat sex som ett brott och 13 länder utdömer dödsstraff. Europeiska länder har inga lagstiftningar som förbjuder samkönat sex men vissa har grundlagar som fastslår att endast en kvinna och en man kan ingå i äktenskap, något som många människorättsorganisationer kritiskt benämner som diskriminering.

Tjugo länder totalt tillåter samkönade par att ingå äktenskap. Nederländerna var det första landet som legaliserade samkönat äktenskap 2001. Sedan 2009 har samkönade par rätt att ingå äktenskap i Sverige och den 1 mars 2017 trädde en lag om samkönade äktenskap i kraft i Finland. Europaparlamentet antog den 12 mars 2015 en resolution som fastslår att rätten att ingå i äktenskap är en fråga om mänskliga och medborgerliga rättigheter även för par av samma kön. Att älska någon, oavsett kön eller könsidentitet, är inte en mänsklig rättighet i sig men enligt Yogyakartaprinciperna är sexuell läggning och könsidentitet en integrerad del av varje enskild persons värdighet och mänsklighet och får inte utgöra grunden för diskriminering eller övergrepp. Yogyakartaprinciperna, om tillämpning av det internationella skyddet för de mänskliga rättigheterna vad gäller sexuell läggning och könsidentitet, antogs i Indonesien i november 2006.

Globalt kan arbete med HBTQ personers mänskliga rättigheter handla om att legalisera samkönat sex och äktenskap, två grundläggande rättigheter som ofta banar vägen för flera rättigheter. Inom den Europeiska Unionen är konservativa, nationalistiska och religiösa grupper starkt kritiska till normkritik och genuspedagogik i skolan. Diskriminering, fördomar, förlegade attityder, social stigmatisering och exkludering är vanligt förekommande i många länder.

I Sverige har vi kommit en bit på vägen i arbetet med HBTQ personers rättigheter och därför har vi ett ansvar att visa solidaritet gentemot andra länder som inte har kommit lika långt och där kampen fortfarande är blodig. HBTQ människor och aktivister utsätts för grova människorättskränkningar. Förföljelser, hatbrott, trakasserier och misshandel är en del av den smärtsamma vardagen för många människor i Iran, Jemen, Nigeria och Gambia men även i Ryssland, Ukraina, Serbien, och Turkiet där starka homofobiska strömningar hindrar utvecklingen. Myndigheterna i Moskva har i över 10 år avslagit ansökan om att arrangera Pride och nyligen kunde vi läsa att homosexuella i Tjetjenien blir tillfångatagna, torterade och mördade.

Solidaritet för rättigheter kan uttryckas och genomföras på olika sätt. Vi kan börja med att garantera asyl till alla som flytt förföljelse från staten, familjen eller enskilda individer på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Det svenska civilsamhället kan stödja HBTQ-aktivisters initiativ och kamp för rättigheter i andra länder genom att bjuda in dem att delta i Pride i Sverige men även genom att delfinansiera och delta i deras arrangemang på hemmaplan. HBTQ-aktivister bör uppmärksammas och välkomnas som gästföreläsare på konferenser, festivaler eller universitet och folkhögskolor. Media borde prioritera att ansvarsfullt rapportera om relevanta HBTQ-relaterade händelser utrikes såväl som inrikes. Pride arrangemang skulle också kunna besluta att varje år lyfta fram en internationell profil eller organisation som arbetar för HBTQ rättigheter. Privatpersoner kan via sociala medier fortsätta informera om läget internationellt och på det sättet uttrycka sin solidaritet och empati. Den enda vägen framåt är med flaggan i topp. Låt oss bära flaggan tillsammans!

Posted in Okategoriserade and tagged , .